The Muscles in Brussels

Pusslet är komplett, den sista biten är lagd. Igår kväll anlände den fjärde collocatrisen, och hon bryter av i många avseenden. Hon heter Anne Sophie, istället för Corina, Céline eller Cecilia. Hon drar upp medellängden, som hittills har varit typ 160 centimeter. Hon har mörkt hår. Och hon är inte trainee på kommissionen, utan på Frankrikes representation här i Bryssel. De som hittills har kallat oss för "the triplets" kommer att få något att fundera på. Jag tror att hon kommer att tillföra något nytt och fräscht här. Intressant är hur snabbt vi människor skapar rutiner. Efter två veckor tillsammans funderade C, C och jag häromdagen på hur vi skulle få plats kring matbordet när vi blev fyra. Vi började också prata om huruvida vi borde lägga upp ett dusch-schema. Någon av oss funderade på om Anne Sophie gillade te lika mycket som vi gör, och i så fall huruvida tekannan verkligen rymmer fyra koppar te. Vi började så smått plocka undan den mat vi har lagt på den fjärde kylskåpshyllan. Vi har liksom redan skapat oss rutiner och brett ut oss på våra 180 kvadratmeter, och det kommer nog att ta någon vecka innan våra nya rutiner, vilka de nu blir, sätter sig. Det känns nästan lite som Robinson eller någon annan form av socialt experiment. Anne Sophie är vår joker.