Cécila Gulderg
Ja, så lyder mitt nya namn. Jag har nu gett upp hoppet om att min franska kollega någonsin kommer att skriva ut mitt namn rätt. Om han efter fyra månader inte har sett att jag avslutar alla mail med "Cecilia" eller att mitt namn faktiskt också skrivs så i mailadressen så tror jag inte att det finns något större hopp. Jag kan acceptera accenten som han sätter över e, han är ju trots allt fransman. Däremot vägrar jag å det bestämdaste heta något som bara nästan uttalas Cecilia. Hör han inte vad de andra kollegorna kallar mig för? Och när jag idag på eftermiddagen satt och surade över det, igen, kom det ett mail från min handledare med ett dokument som jag har skrivit, där hon hade refererat till mig som Cecilia Gulderg. Vad gör man? Jag vill ju inte verka näsvis mot mina seniora kollegor, så det kanske är lika bra att låta det passera. Framför allt kan det ju verka lite konstigt att ta upp det nu när jag har drygt tre veckor kvar på kontoret. Återigen kanske det är jag som är lite ur led.
Kommentarer
Trackback
