Mon stage, del 3
I det här avsnittet av halvtidsutvärderingen tänkte jag ta upp mitt sociala liv, för ett sådant har jag ju också, vid sidan av kontoret. Under första veckan röstade vi fram en så kallad Stage Committee, som ser till att vi aldrig behöver ha en lugn stund om vi inte vill. Varje månad publiceras den sociala kalendern och sedan är det bara att hänga i så mycket man orkar och vill. Större trainee-fester ordnas kanske varannan vecka i snitt. Därtill kommer lite mer informella barhäng under veckorna. Resor ordnar de också; hittills har det funnits möjlighet att åka runt till lite olika städer här i Belgien, till havet samt till Paris. När högsommarvärmen satte in var det ständigt picnic i parken. Den tiden är dock förbi. Fotbollsturneringar pågår för fullt. Dessutom skickas ett nyhetsbrev ut varje dag med påminnelser om alla dessa händelser, om var och när man ska köpa biljetter, samt med tips om utställningar och andra händelser här i Bryssel som kan vara av intresse. Mycket bra! Hur den här kommittén hinner jobba är för mig dock ett mysterium.
Mitt ledord har varit och är fortfarande måttfullhet. Jag tycker att det är superkul att träffa "alla" då och då, men jag tycker att det är rätt trevligt att hinna träna några kvällar i veckan, prata tyska på onsdagar samt ibland faktiskt också träffa folk som inte har med kommissionen att göra. Det sistnämnda är dock inte lätt.
Om jag fick klaga lite på de sociala aktiviteterna så skulle det nog vara för bristen på verkligt röjiga fester. Fester saknas som sagt inte, men jag tycker att det är lite för mycket societetsmingel och lite för lite non-stop-dans-färgglada-drinkar-in-på-nattkröken-aldrig-veta-var-kvällen-slutar-eventuellt-på-gayklubb-pommes-frites-på-vägen-hem-i-taxin-fester. Kunde man hitta en kombination vore det perfekt. Jag börjar förvisso bli lite gammal, men tydligen inte tillräckligt.
