En underbar helg som var alldeles för kort
God morgon!
Nu är jag tillbaka i Bryssel efter en underbar helg hemma i Sverige som nog inte kommer att gå till historian som den bästa blogg-helgen någonsin, men som bjöd på en hel del annat roligt. Enda problemet var väl att tiden var så knapp; jag träffade många, men jag pratade inte så länge som jag skulle ha velat med någon. Familj, vänner, kollegor - i augusti får vi träffas ordentligt!
En av höjdpunkterna var förstås bröllopet. Världens snyggaste B och J fick varandra, helt fantastiskt! Vi hamnade i mycket trevligt bordssällskap, nämligen ett flertal finnar och finlandssvenskar. Vi passade på att avhandla kulturskillnader och det finska uttrycket "alla svenska män är gay". Mycket intressant. Jag kände mig lugnad av det faktum att även finnar och norrmän är korthuggna i sina jobb-mail, för baserat på mina erfarenheter härifrån måste det ju betyda att det nästan bara är vi svenskar som svävar ut och försöker vara trevliga mot varandra på arbetsplatsen. Borde vi Europaanpassa oss på den punkten kanske?
Här i Bryssel har jag tydligen missat världens partyhelg. Tjejerna hade kommit hem framåt sextiden i lördags morse, OCH gått ut även på lördagskvällen. Jodå, när jag åker härifrån så passar de minsann på.
På vägen tillbaka igår passade jag på att handla på mig lite turkisk peppar och andra lakritssorter. Det brukar vara ganska roligt att bjuda icke-skandinaver på sådant. Den turkiska pepparn ska få stå på kontoret så att djärva kollegor kan komma och ta för sig. Jag skulle tro att de inte kommer mer än en gång, för saltlakrits kräver många år av träning. Vad tror ni?
Nu är jag tillbaka i Bryssel efter en underbar helg hemma i Sverige som nog inte kommer att gå till historian som den bästa blogg-helgen någonsin, men som bjöd på en hel del annat roligt. Enda problemet var väl att tiden var så knapp; jag träffade många, men jag pratade inte så länge som jag skulle ha velat med någon. Familj, vänner, kollegor - i augusti får vi träffas ordentligt!
En av höjdpunkterna var förstås bröllopet. Världens snyggaste B och J fick varandra, helt fantastiskt! Vi hamnade i mycket trevligt bordssällskap, nämligen ett flertal finnar och finlandssvenskar. Vi passade på att avhandla kulturskillnader och det finska uttrycket "alla svenska män är gay". Mycket intressant. Jag kände mig lugnad av det faktum att även finnar och norrmän är korthuggna i sina jobb-mail, för baserat på mina erfarenheter härifrån måste det ju betyda att det nästan bara är vi svenskar som svävar ut och försöker vara trevliga mot varandra på arbetsplatsen. Borde vi Europaanpassa oss på den punkten kanske?
Här i Bryssel har jag tydligen missat världens partyhelg. Tjejerna hade kommit hem framåt sextiden i lördags morse, OCH gått ut även på lördagskvällen. Jodå, när jag åker härifrån så passar de minsann på.
På vägen tillbaka igår passade jag på att handla på mig lite turkisk peppar och andra lakritssorter. Det brukar vara ganska roligt att bjuda icke-skandinaver på sådant. Den turkiska pepparn ska få stå på kontoret så att djärva kollegor kan komma och ta för sig. Jag skulle tro att de inte kommer mer än en gång, för saltlakrits kräver många år av träning. Vad tror ni?
Kommentarer
Trackback
