Saltlakrits över gränserna - en studie av saltlakritsens popularitet i en multikulturell miljö

När jag kom tillbaka till Bryssel förra veckan skickade jag genast ut ett mail till mitt team med uppmaningen att komma och smaka ur min burk med "Turkisk peppar", om de vågade. Först ut var en av sekreterarna. Ungefär såhär lät det:

- Åh, det är salt... hm, jag vet inte om jag kan äta upp hela den här. Oh, det är starkt också. Nja alltså...

Detta spred sig snabbt, för den andra sekreteraren vägrade komma och smaka. Därefter kom tyskan i vårt team. Hon sa:

- Alltså, jag gillar ju inte lakrits. Hm... ok, det är inte så illa faktiskt.

En minut senare skickade hon ett anklagande mail för att jag "inte hade talat om att det blev värre inuti".

Sedan kom fransmannen. Jag ville inte göra honom upprörd, så jag betonade verkligen att det här var något alldeles speciellt. Han åt och försvann illa kvickt.

Sedan fick jag ett mail från britten som tackade så mycket för erbjudandet och ursäktade att han ännu inte hade provat. Det var ju så mycket att göra på jobbet nu.

Igår hade en av belgiskorna bestämt sig för att smaka, och hon svarade uppriktigt att hon inte alls tyckte om dem.

Min chef och min handledare har totalt ignorerat mitt erbjudande.

Misa har provat och hon sa att hon verkligen gillade dem. Hon tackar dock alltid nej när jag erbjuder henne en ny.

Idag fick en irländsk kompis från våning 30 prova. Hon sa att hon tyckte det var helt ok. När hon hade gått skickade jag ett mail och frågade om hon någonsin hann komma till det starka peppriga mittpartiet eller om hon hann spotta ut den. Hon svarade med att undra om det fanns kameror i hissen.

Corina hatar dem. AnnSo ogillar dem. Céline säger att hon tycker om dem, men jag är inte helt övertygad.

Den enda som verkligen tycks uppskatta Turkisk peppar ända från hjärtat här (förutom jag) är Misas italienska handledare. Hon blev överförtjust och påpekade att hon redan hade provat lakritsglass när hon var i Finland.

Jag vet inte riktigt vad jag kan dra för slutsatser av detta. Urvalet är ju inte så stort, men nog pekar det mot att Fazer inte borde gå in på Europamarknaden med Turkisk peppar?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0